Vårtecken blir vetenskap 
När syns den första vårblomman i dikeskanten och när färgas trädens blad i höstfärger? Svenska fenologinätverket, som administreras av SLU, utökar nu rapporteringen via 30 biologiska fältstationer. Syftet är främst att dokumentera hur ett förändrat klimat påverkar naturens kalender.
Kunskap om tidpunkten för blomning, lövsprickning och höstlöv med mera, det vill säga fenologi, och hur denna påverkas av ett förändrat klimat kommer att vara till nytta för många grupper. Hit hör pollenallergiker, skogs- och jordbrukssektorn, naturvården och inte minst klimatforskarna och deras möjligheter att förutse hur klimatet förändras och vilka effekter det får.
Under 2010 lanserar Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) ett standardiserat observationsnätverk för växters fenologi. Ett landsomfattande nätverk av såväl professionella som frivilliga - så kallade fenologiväktare - byggs just nu upp för att rapportera observationer av tidpunkten för lövsprickning, blomning, fruktmognad, höstlöv och lövfällning till en nationell databas via hemsidan www.blommar.nu.
Sverige hade ett motsvarande observationsnätverk under perioden 1873-1926. Över 283 000 växtfenologiska observationer gjordes då på över 350 platser i landet. Tack vare detta historiska material kan vi använda nutida observationer till att kvantifiera hur stor förändringen av naturens kalender är på olika ställen i landet.
Ett förändrat klimat påverkar ekosystemen på flera sätt, till exempel:
* växtsäsongens längd och därmed vilka grödor vi kan odla,
* hur mycket biomassa skogen producerar,
* utbytet av växthusgaserna koldioxid och vattenånga mellan växtligheten och atmosfären
* timingen i samspelet mellan olika organismer, såväl konkurrerande arter (ex. växter och deras skadedjur) som samarbetande (ex. växter och dess pollinatörer)
* hur mycket pollen som pollenallergiker drabbas av och när på året allergitopparna uppträder.
|
|
|
| Miljö |
Bilbromsar lika stort miljöproblem som dubbdäck Du har precis plockat av de dubbade vinterdäcken. Men det är för tidigt att andas ut, i alla fall om du bor i stadsmiljö. Forskning på KTH visar nämligen att de partiklar som bilens bromsar alstrar är så små att de riskerar orsaka samma luftvägssjukdomar som dubbdäcken. |
Kräsna mossor Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. |
|
|
Det hänger på trycket Den 15 april är sista dagen att ta av dubbdäcken inför sommaren. Om alla bilister samtidigt passar på att kontrollera däckens tryck kan de tillsammans spara 500 miljoner kronor per år i minskad bränsleförbrukning. |
Krisen bromsar inte klimatinvesteringarna En ny undersökning bland företagsledare runt om i världen visar att krisen inte påverkat företagens klimatinvesteringar nämnvärt. Enligt undersökningen upplever svenska företagsledare en större konsumentpress än deras kollegor i omvärlden när det gäller socialt ansvar och miljö. |
Sätt P för havstulpanerna Marina organismer som fäster på båtbottnar har alltid varit ett gissel för sjöfarten. Genom att följa hur larver av havstulpaner går tillväga i sin jakt på lämpliga platser att sätta sig fast, kan forskare vid Linköpings universitet designa ytor som hindrar påväxt – utan giftiga kemikalier. |
Fritidsbåtar sprider gift i Östersjön Att Östersjön måste tillfriskna är det svenska samhället överens om. Mål har satts upp för att minska tillförseln av näringsämnen och gifter. Men trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. |
Vindkraft och vågkraft skapar konstgjorda rev Vind- och vågkraftsfundament placerade i havsmiljö kan lokalt öka förekomsten av fisk och krabbor. Den rev-liknande konstruktionen gynnar också utvecklingen av filtrerande fastsittande djur som till exempel blåmusslor och havstulpaner. |
Smältande tundra kan orsaka skräpflod Temperaturökningen i Arktis har redan fått isarna att smälta. Forskning vid Göteborgs universitet visar att om även tundran börjar tina, kommer enorma mängder organiskt material föras som en skräpflod rakt ut i ishavet – med ytterligare koldioxidutsläpp som följd. |
Grönt innehåll - skitig förpackning Många livsmedel marknadsförs som gröna men konsumenten vet sällan om det även gäller förpackningens miljöpåverkan. Dock är det 70 procent som utgår från att förpackningen är klimatsmart om produkten är miljöprofilerad. |
Fläkta lagom i julmatsstöket Köksfläkten drar inte bara ut matos. När den används försvinner också mycket av den uppvärmda inomhusluften. En studie från Energimyndigheten visar att värmeförlusten från köket kan vara mer än tio gånger så stor som den el själva fläkten drar. |
Klimatförändringen slår hårt mot fisket Enligt en ny FAO-studie är den marina fiskeindustrin dåligt utrustad för att hantera de nya problem klimatförändringen medför. Redan idag står den inför flera utmaningar, däribland överfiske, förlust av livsmiljöer och bristande förvaltning. |
Ska snöleoparden räddas i Sverige? Klimatförändringarna ger förutsättningar för nya djurarter i Sverige, medan en del befintliga arter missgynnas. Redan för ett år sedan, långt före klimatkonferensen, diskuterade stiftelsen Sveriges Vildnad klimatförändringarnas roll för viltet. |
Ålen får nobben på julbordet Nu är det stopp för ål på färjan. Alla stora rederier avstår från den hala delikatessen på julbordet, och allt fler restauranger och livsmedelskedjor följer efter, visar en rundringning som Världsnaturfonden gjort. |
Växthusodlingar sprider gifter Bekämpningsmedel som används inom växthusodlingen läcker i stor utsträckning ut i närliggande vattendrag. Gifthalten ligger i många fall långt över gällande riktvärden, visar en undersökning av Sveriges lantbruksuniversitet. |
Maktens Män
