Fritidsbåtar sprider gift i Östersjön 
Att Östersjön måste tillfriskna är det svenska samhället överens om. Mål har satts upp för att minska tillförseln av näringsämnen och gifter. Men trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. Det visar en studie gjord vid Stockholms universitet.
Båttvättar är ett alternativ till giftiga båtbottenfärger och fungerar ungefär som en biltvätt där stora borstar tvättar bort ovälkomna påväxtorganismer som minskar båtens fart. Eftersom båtar traditionellt har målats med bottenfärger som läcker giftiga ämnen för att förhindra påväxt är båttvättarna försedda med uppsamlingsbassänger för borttvättade färgflagor.
Båttvättar har nu använts på ett knapp tiotal platser i framförallt Stockholmstrakten. Stiftelsen Håll Sverige Rent har initierat flera av tvättarna, däribland en i Trosa hamn 2005 och en i Käppalahamnen på Lidingö 2008. Driften av båttvätten i Trosa hamn har därefter fortsatts av Trosa kommun.
På uppdrag av Håll Sverige Rent och Trosa kommun har institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet mätt utsläpp av farliga ämnen från båtbottenfärger i uppsamlingsbassängerna under dessa båttvättar.
TBT är ett mycket giftigt ämne som påverkar många organismer i mycket låga halter. Det har varit förbjudet sedan 20 år för fritidsbåtar. Idag finns ett globalt förbud mot användning av TBT i båtbottenfärger även för stora fartyg.
- I sedimenten från uppsamlingsbassängerna konstaterades halter på ca 50 000 mikrogram TBT/kg torrt sediment. Halter på 100 anses mycket högt i många länder. I Sverige finns inget tröskelvärde. Det föreslagna tröskelvärdet inom EU för en säker miljö är 0,02 mikrogram TBT/kg torrt sediment, berättar Britta Eklund, forskare vid ITM, Stockholms universitet.
Var kommer TBT:n ifrån, kan det vara gamla underliggande färglager?
- De som tvättar sina båtar i en båttvätt har ofta inte målat sina båtar alls innan sjösättningen för året. Eftersom TBT-färger har varit förbjudna så länge som 20 år är det knappast många som har kvar gamla färgburkar med TBT-färg idag. Även gifter som till exempel koppar och zink påvisas i uppsamlingsbassängerna, berättar Britta Eklund.
I uppsamlingsbassängerna under båttvättarna koncentreras gifterna och tas omhand. Men vad händer med de gifter som finns på de många båtar som inte tvättas i båttvättar?
- Förmodligen hamnar det mesta på backen vid båtuppläggningsplatser. Med regnvatten kommer dessa gifter att spolas ner i vattnet. Hur stort detta problem är vet ingen. Ett viktigt steg i att minska dessa risker är att samla upp färgrester vid till exempel slipning och spolning av båtar, säger Britta Eklund.
Nu drar årets båtsäsong igång och aktörerna bakom studien menar att det behövs konkreta insatser från alla håll, från myndigheter, kommuner, båtorganisationer, färgfabrikanter, båtförsäljare och båtägare för att få till stånd en minskning av spridning av gifter från båtfärger. Lösningar måste fram så att giftspridning både i vattnet och på land kan undvikas.
|
|
|
| Miljö |
Bilbromsar lika stort miljöproblem som dubbdäck Du har precis plockat av de dubbade vinterdäcken. Men det är för tidigt att andas ut, i alla fall om du bor i stadsmiljö. Forskning på KTH visar nämligen att de partiklar som bilens bromsar alstrar är så små att de riskerar orsaka samma luftvägssjukdomar som dubbdäcken. |
Kräsna mossor Mossor står för en väsentlig del den av biologiska mångfalden i svenska skogar. Men intensivt skogsbruk har lett till mindre andel gamla skogar och färre lövträd och ett hårt liv för mossorna. |
|
|
Det hänger på trycket Den 15 april är sista dagen att ta av dubbdäcken inför sommaren. Om alla bilister samtidigt passar på att kontrollera däckens tryck kan de tillsammans spara 500 miljoner kronor per år i minskad bränsleförbrukning. |
Krisen bromsar inte klimatinvesteringarna En ny undersökning bland företagsledare runt om i världen visar att krisen inte påverkat företagens klimatinvesteringar nämnvärt. Enligt undersökningen upplever svenska företagsledare en större konsumentpress än deras kollegor i omvärlden när det gäller socialt ansvar och miljö. |
Sätt P för havstulpanerna Marina organismer som fäster på båtbottnar har alltid varit ett gissel för sjöfarten. Genom att följa hur larver av havstulpaner går tillväga i sin jakt på lämpliga platser att sätta sig fast, kan forskare vid Linköpings universitet designa ytor som hindrar påväxt – utan giftiga kemikalier. |
Vårtecken blir vetenskap När syns den första vårblomman i dikeskanten och när färgas trädens blad i höstfärger? Svenska fenologinätverket, som administreras av SLU, utökar nu rapporteringen via 30 biologiska fältstationer. Syftet är främst att dokumentera hur ett förändrat klimat påverkar naturens kalender. |
Vindkraft och vågkraft skapar konstgjorda rev Vind- och vågkraftsfundament placerade i havsmiljö kan lokalt öka förekomsten av fisk och krabbor. Den rev-liknande konstruktionen gynnar också utvecklingen av filtrerande fastsittande djur som till exempel blåmusslor och havstulpaner. |
Smältande tundra kan orsaka skräpflod Temperaturökningen i Arktis har redan fått isarna att smälta. Forskning vid Göteborgs universitet visar att om även tundran börjar tina, kommer enorma mängder organiskt material föras som en skräpflod rakt ut i ishavet – med ytterligare koldioxidutsläpp som följd. |
Grönt innehåll - skitig förpackning Många livsmedel marknadsförs som gröna men konsumenten vet sällan om det även gäller förpackningens miljöpåverkan. Dock är det 70 procent som utgår från att förpackningen är klimatsmart om produkten är miljöprofilerad. |
Fläkta lagom i julmatsstöket Köksfläkten drar inte bara ut matos. När den används försvinner också mycket av den uppvärmda inomhusluften. En studie från Energimyndigheten visar att värmeförlusten från köket kan vara mer än tio gånger så stor som den el själva fläkten drar. |
Klimatförändringen slår hårt mot fisket Enligt en ny FAO-studie är den marina fiskeindustrin dåligt utrustad för att hantera de nya problem klimatförändringen medför. Redan idag står den inför flera utmaningar, däribland överfiske, förlust av livsmiljöer och bristande förvaltning. |
Ska snöleoparden räddas i Sverige? Klimatförändringarna ger förutsättningar för nya djurarter i Sverige, medan en del befintliga arter missgynnas. Redan för ett år sedan, långt före klimatkonferensen, diskuterade stiftelsen Sveriges Vildnad klimatförändringarnas roll för viltet. |
Ålen får nobben på julbordet Nu är det stopp för ål på färjan. Alla stora rederier avstår från den hala delikatessen på julbordet, och allt fler restauranger och livsmedelskedjor följer efter, visar en rundringning som Världsnaturfonden gjort. |
Växthusodlingar sprider gifter Bekämpningsmedel som används inom växthusodlingen läcker i stor utsträckning ut i närliggande vattendrag. Gifthalten ligger i många fall långt över gällande riktvärden, visar en undersökning av Sveriges lantbruksuniversitet. |
Maktens Män
